År 2007 bestämmer sig Skatteverket för att göra en rejäl omorganisation bland sina 10 000 anställda. I en läckt intern rapport går det att läsa att varje kontor framöver får som mest ha 150 anställda. Siffran, som enligt den 67-sidiga rapporten på verkets intranät, motiveras med biologiska studier och är vad som kallas för Dunbars tal. Ett tal som enligt forskning är den gräns för hur många betydelsefulla relationer vi människor klarar av att ha.
Den brittiske antropologen och psykologen Robin Dunbar försökte i början av 1990-talet lösa frågan varför primater ägnade så mycket tid åt grooming, social vård. För att göra det utgick han från den nykläckta Social Brain Hypothesis som menade att primater hade stora hjärnor för att de lever i socialt komplexa samhällen. Robin Dunbar fann att det utifrån tjockleken på ett djurs neocortex, den yttersta delen av hjärnbarken i hjärnan, gick att förutspå det maximala antalet sociala relationer ett djur klarar att upprätthålla. Efter att ha räknat fram denna siffra för 32 olika primatvariationer, schimpanser kunde hålla koll på 25-30 stycken, så tänkte han: varför inte se vad den siffran skulle vara för människor? Lite matematik senare och han hade ett svar: 147.8 människor. Snyggt avrundat till 150.
Från urtiden till Sovjetunionen och Gore-Tex
Utifrån antagandet att den nuvarande medelstorleken för den mänskliga neocortexen hade utvecklats för cirka 250 000 år sedan, under Pleistocen, så ville Robin efteråt kolla ifall det gick att hitta historiska och antropologiska bevis för sin slutsats. Det visade sig att 150 var en återkommande siffra i allt från tidiga jägarsamhällen, medeltida byar till militära kompanier, hela vägen från Romarriket till Sovjetunionen.
Ett modernare exempel, utöver tidigare nämnda Skatteverket, hittas i Malcolm Gladwell bok The Tipping Point från år 2000. Där beskriver han företaget W.L. Gore and Associates, som ligger bakom varumärket Gore-Tex. Genom att testa sig fram upptäckte företagsledningen att om det är fler än 150 anställda som jobbar på ett och samma kontor så uppstår olika sociala problem. Företaget började efter det bygga kontor med en begränsning på 150 anställda. Om det blev fullt så byggde de helt enkelt ett till kontor. Det här fick även effekten av en mindre hierarkisk arbetsplats där alla kunde varandras namn.
Robin Dimbar menade att om en grupp växer sig större än 150 personer blir det alltså svårhanterligt för oss människor. Då krävs det i allmänhet mer regler, lagar och tillämpade normer för att upprätthålla en stabil, sammanhängande grupp. På individnivå finns det emellertid ett flertal olika subgrupper.
Nivåer av närhet
“The odd thing about it is most people who have things named after them are actually dead.”
Robin Dunbar
Ända sedan 1992 när han publicerade sin första studie har Robin Dunbar vridit och vänt på det där talet, 150. En siffra som så snabbt fick genomslag att den direkt döptes till Dunbars tal. En av de många teorier han kommit fram till sen dess är att mänskliga relationer kan delas upp i olika grupper, eller nivåer, av närhet. Från den allra minsta gruppen, med de allra närmaste relationerna, till den största gruppen med människor du bara känner igen ansiktet på:
- 5 – bästa vänner, din närmaste supportgrupp, ofta familjemedlemmar
- 15 – nära vänner, de vänner du vänder dig till för emotionellt stöd och kan anförtro dig till, hörs av minst en gång i månaden
- 50 – vänner, t.ex. de du skulle bjuda till en fest
- 150 – bekanta, vad Robin kallar för meningsfulla kontakter
- 500 – ytligt bekanta
- 1500 – de människor du kan sätta ett ansikte på
Varje nivå inkluderar de föregående. Så i de 15 goda vännerna ingår alltså de 5 mycket nära vännerna. I de 50 vännerna ingår de 15 närmare vännerna, och så vidare. Medan storleken på grupperna är relativt stabila kan sammansättningen av dem variera. Människor skiftar mellan olika grupper, nya dyker upp och ibland försvinner från dem helt.
Det är viktigt att betona att siffrorna är genomsnitt, de är inte statiska. Det kan skilja sig från person till person. Just 150 är ett genomsnitt av ett intervall mellan 100 och 230 individer. Siffrorna är alltså inte skrivna i sten. Extroverta tenderar att ha större nätverk av människor inom varje grupp men är trots det inte mer emotionellt nära i sina relationer, eftersom de sprider ut sig själva över fler människor. Introverta å sin sida koncentrerar sig på en mindre grupp av nära kontakter. Kvinnor har även generellt lite mer kontakter inom de närmaste kretsarna.
Dunbars tal handlar ju dock bara om kognitiva begränsningar, det säger inte något om hur många vänner vi faktiskt har. Och att uppehålla vänskaper kräver tid. Massa tid. Enligt Robin ägnar vi runt 40 procent av vår tillgängliga sociala tid (och emotionella kapital) till den innersta kretsen av runt 5 vänner. Och vi ägnar 20 procent till de nästa 10 människorna som är viktigast socialt för oss. Med andra ord ägnar vi två tredjedelar av vår totala sociala ansträngning åt bara 15 personer.
Vänskap tar tid
Att våra hjärnor enligt Robin bara kan klara av att vi har runt 15 goda vänner, resten är stegvis mer ytliga relationer, betyder ju inte att vi har just 15 goda vänner. För olika typer av vänskap tar ju tid att forma. Frågan är bara hur länge? Det här bestämde sig Jeffrey Hall för att undersöka. I en artikel, inspirerad av Robin Dunbars forskning, publicerad i Journal of Social and Personal Relationships ställde sig Jeffrey just den frågan.
Jeffrey bestämde sig för att kvantifiera kraven på vänskap. Finns det brytpunkter där sannolikheten är 50 procent större att du flyttar från att vara bekant till vän, vän till god vän, och god vän till bästa vän. Det gör det, enligt Jeffrey. Enligt honom tar det:
- 50 timmar av interaktion för att uppgraderas från bekant till casual friend
- 90 timmar för att gå från casual friend till vän
- mer än 200 timmar för att kvalificera som en nära vän
De som aldrig blev mer än bekanta spenderades vanligtvis mindre än 30 timmar tillsammans med. Å andra sidan betydde inte spenderad tid tillsammans automatiskt att man blir vänner. Vissa i studien rapporterade att de spenderat hundratals timmar med kollegor utan att de kallade dem för annat än bekanta. Antingen gillade de dem helt enkelt inte eller så umgicks de inte utanför jobbet eller skola. Det spelar alltså roll hur vi spenderar vår tid tillsammans och vad vi då pratar om. Det är av den anledningen som många börjat fråga sig hur Dunbars tal står sig i en värld av social media?
Dunbars tal och social media
Vårt social media liv har förändrat hur vi kommunicerar med varann och med hur många. Våra nätverk har blivit större tack vare Facebook, Instagram och Twitter, men våra relationer tycks ändå fortfarande vara detsamma. Trots att vi idag kan ha hundratals, även tusentals, vänner och följare, så visade det sig när en studie gjordes på Twitter att användarna inte kunde hantera mer än mellan 100 och 200 stabila kontakter.
För i grund och botten, menar Robin Dunbar, handlar storleken på grupperna om hur mycket vi träffar människor. Att upprätthålla en verklig vänskap tar tid, och resurser, och vi har bara en viss mängd socialt kapitalt att spendera. Om vi lägger det på fler människor så sprider du ut ditt sociala kapital mer ytligt. Vi kan idag enkelt hålla oss ajour med många fler än 150 människors liv men all tid vi lägger på att lajka, kommentera, och scrolla i flöden, riskerar att bli på bekostnad av våra djupare relationer.
Vissa antydningar finns emellertid om att fysisk kontakt inte är lika viktigt för unga människor som aldrigt känt till ett liv utan internet, där digitala relationer kan vara lika meningsfulla som analoga. Både Robin Dunbar och Jeffrey Hall slår dock ett slag för fysisk närhet och att investera tid i våra vänskaper. Vi behöver närhet och vänskap i våra liv. Att ha vänner hjälper till att hålla oss friska, både fysiskt som psykiskt. Dunbars tal kan därför användas som en påminnelse om att det spelar ingen roll hur många kontakter du har, vare sig fysiskt eller online, det viktiga är vad du gör med dem.
Källor
Dunbar, Robin & Zhou, Wei-Xing & Sornett, Didier & Hill, Russell. ”Discrete Hierarchical Organization of Social Group Sizes”. Mars 2005.
Dunbar, Robin & Pollet, Thomas & Roberts, Sam. ”Extraverts Have Larger Social Network Layers”. 28 juni 2011.
Dunbar, Robin. ”The Social Brain Hypothesis”. Januari 1998.
Dunbar, Robin. ”The social role of touch in humans and primates: behavioural function and neurobiological mechanisms”. 11 juli 2008.
Dunbar, Robin. ”Why drink is the secret to humanity’s success”. Financial Times. 10 augusti 2018.
Gladwell, Malcolm. ”Den tändande gnistan : hur små faktorer kan förändra världen”. 2000.
Hall, Jeffrey A. ”How many hours does it take to make a friend?”. 15 mars 2018.
Perra, Nicola & Gonçalves, Bruno & Vespignani, Alessandro. ”Modeling Users’ Activity on Twitter Networks: Validation of Dunbar’s Number”. 3 augusti 2011.