Idén om att vi alla på Jorden är sammankopplade med bara några sociala kontakter ifrån varandra kallas för Six degrees of separation. Tanken att världen, trots sin ofattbara storlek, faktiskt är väldigt liten när det kommer till mänskliga kontakter, är emellertid inte ny. Men konsekvenserna av det ökar och blir mer allvarliga för varje år. En del forskare har sett det som en utopisk vision av mänsklig samhörighet medan andra varnar för riskerna. Två saker är dock säkra: att vi människor evolutionärt har svårt att greppa våra platser i detta ofantliga nätverk, och att det är intrikat sammankopplat med teknologins utveckling. Vilket en ungersk författare insåg redan för hundra år sedan…
Världen blir mindre
När människorna vaknar till liv igen på nyårsdagen år 1900 efter att ha firat in det nya århundradet, så vaknar de på en planet som aldrig varit så liten. Bara under en endast livstid har tåget kortat restider med dagar medan telegrafin och radion nu tillåter människor från alla världens hörn att höra och kommunicera med varandra, i realtid. Dessutom växer befolkningen som aldrig förr som ett resultat av industrialiseringen.
Under de närmaste femtio åren börjar allt fler forskare, filosofer och stadsplanerare därför bli mer och mer intresserade av hur vi människor är sammankopplade med varandra. Tack vare de teknologiska framstegen så växer sig våra sociala nätverk större och mer vidspridda än någonsin tidigare. Det får den ungerska författaren Frigyes Karinthy att år 1929 publicera en novellsamling där en historia med titeln Chains ingår.
I novellen låter Frigyes sina anonyma karaktärer diskutera hur den moderna världen snabbt krymper på grund av den allt mer ökande sammankopplingen mellan människor.
Planet Earth has never been as tiny as it is now. It shrunk – relatively speaking of course – due to the quickening pulse of both physical and verbal communication. […] We never talked about the fact that anyone on Earth, at my or anyone’s will, can now learn in just a few minutes what I think or do, and what I want or what I would like to do. […] Now we live in fairyland. The only slightly disappointing thing about this land is that it is smaller than the real world has ever been.
Medan de mänskliga nätverken blir allt större och tätare så blir den sociala distansen allt mindre. En av karaktärerna föreslår då en tankelek:
A fascinating game grew out of this discussion. One of us suggested performing the following experiment to prove that the population of the Earth is closer together now than they have ever been before. We should select any person from the 1.5 billion inhabitants of the Earth – anyone, anywhere at all. He bet us that, using no more than five individuals, one of whom is a personal acquaintance, he could contact the selected individual using nothing except the network of personal acquaintances.
Fem individer, eller sex hopp, beroende på hur man räknar. Det är vad som max krävs för att koppla samman en slumpmässigt utvald person med en annan i hela världen. Frigyes skrev detta år 1929, bara tre år efter att det första transatlantiska telefonsamtalet gjordes. Och världen skulle bli mindre, mycket mindre.
Small World-experimentet
Frigyes var inte ensam om att tänka på hur liten världen blivit. Matematiker och forskare av alla slag börjar försöka räkna på det hela. Hur är egentligen två helt slumpmässigt utvalda människor sammankopplade med varandra? Hur många bekantskaper behövs för att länka ihop dem? Det här bestämmer sig sociologen Stanley Milgram för att besvara en gång för alla. I maj 1967 publiceras i det allra första numret av Psychology Today en rapport av Stanley med titeln “The Small-World Problem”, som fenomenet börjat kallas för.
Stanley hade gett en större grupp människor i USA i uppgift att få fram ett dokument till en aktiemäklare i Boston, som var en total främling för dem. Allt de fick var kort information om främlingen samt en mapp med instruktioner och en bunt vykort. Volontärerna instruerades att skicka vidare dokumentet till någon de kände tillräckligt väl att de var på förnamnsbasis med varandra (detta var ändå 60-talet) och som de trodde kunde få dokumentet ett steg närmare aktiemäklaren. Den personen var sedan menad att skicka dokumentet vidare, tills den förhoppningsvis nådde fram till sitt mål. Varje person på vägen skulle även skicka ett av vykorten till Stanley, som då kunde räkna hur många steg det tog.
Av de dokument som kom fram så tog det i genomsnitt endast fem personer, eller sex hopp, för att dokumentet skulle nå fram mellan två människor som vara totala främlingar för varandra. Artikeln i Psychology Today fick enorm publicitet och två år senare upprepade Stanley experimentet i lite större skala och kom då fram till ett genomsnitt på 6.2 personer. Stanley avrundade sin rapport med de humanistiska raderna:
“While many studies in social science show how the individual is alienated and cut off from the rest of society, this study demonstrates that, in some sense, we are all bound together in a tightly knit social fabric.”
John Guare och Six Degrees of Separation
Även fast Stanley Milgram kommit fram till ett genomsnitt på ca 6 personer, så var det inte där och då som fenomenet fick det namn vi känner till det som idag. Den äran går till den amerikanske dramatikern John Guare. Han hade som många andra hört talas om och fascinerats av Stanleys experiment och idén om människors sammankoppling. Så han skrev en pjäs om det. Han döpte den till “Six Degrees of Separation” och hade premiär 1990. I den har en av karaktärerna följande monolog:
I read somewhere that everybody on this planet is separated by only six other people. Six degrees of separation between us and everyone else on this planet. The President of the United States, a gondolier in Venice, just fill in the names. I find it extremely comforting that we’re so close. I also find it like Chinese water torture, that we’re so close because you have to find the right six people to make the right connection… I am bound, you are bound, to everyone on this planet by a trail of six people.
Tre år senare kom filmatiseringen med Stockard Channing, Donald Sutherland och Will Smith i rollerna. I och med pjäsen och filmen blev frasen ingrodd i populärkulturen och folks medvetande. Det blev en sanning som folk kunde imponera med på middagar och fester. Frågan var bara nu, stämde det eller hade Stanley haft fel?
Duncan Watts, Internet och social media
En kväll i slutet av 1990-talet pratar matematikern och nätverksteoretikern Duncan Watts med sin pappa på telefon som under samtalet plötsligt säger, “Visste du att alla bara är sex handskakningar från USA:s president?” Duncan insåg att detta ju var en matematisk fråga han kunde bita tag i. Dessutom fanns nu något som inte fanns på Stanleys tid och som underlättade rejält att undersöka ifall sex steg verkligen stämde: internet.
År 2003 utförde Duncan tillsammans med Peter Dodds och Roby Muhamad på Columbia University i New York ett experiment för att testa sammankopplingen bland e-postanvändare. Över 24 000 människor deltog och försökte via e-post nå en av 18 utvalda måltavlor i 13 olika länder. Vad Duncan och hans kollegor kommer fram till är en estimerad kedjelängd på mellan fem och sju steg. Återigen alltså bara sex steg.
Bristande intresse
Flera av de som läste Duncans och hans kollegors rapport lade emellertid märke till hur många, eller snarare hur få, av de tusentals kedjorna som faktiskt nådde fram till sina mål: bara 384 stycken. Detta var även något som Judith Kleinfield, en professor i psykologi, upptäcker när hon i början av tjugohundratalet bestämmer sig för att dubbelkolla Stanleys research. Vad hon fann fick hennes hjärta att sjunka.
I en av experimenten hade Stanley bett 296 olika människor att skicka ett brev via bekantskaper till en utvald främmande person, men Judith fann att det faktiskt bara var 64 av dem som kommit fram och det var bara med dessa som Stanley beräknat fram sina cirka 6 steg. 232 av breven nådde alltså inte fram alls. Stanley hade ursäktat det med att de flesta av dem skickade helt enkelt inte vidare brevet. Och det är också så som Duncan & Co förklarar det låga antalet i sin egen studie. Deltagarna var helt enkelt inte intresserade att försöka nå ut socialt. Men, sa Duncan, ”Six degrees of separation” stämde ändå. Och de skulle få rätt.
Microsoft och Facebook kopplar oss samman
Två researchers på Microsoft, Jure Leskovec och Eric Horvitz, gör den hittills största undersökningen när de år 2007 analyserar 30 miljarder konversationer mellan över 180 miljoner människor världen över på chattprogrammet Messenger. Det här var small world-experimentet i global skala. De fann att medellängden på en lyckad kedja var 6.6 steg och att 78% av alla fall kunde kopplas ihop med sju steg eller färre.
Vid den här tiden hade nytt socialt nätverk gjort inträde som snart krossade alla konkurrenter i antal medlemmar: Facebook. Med några års mellanrum började de kolla hur nära sammankopplade alla användarna var på deras tjänst. Senaste gången var 2016. De firade då sitt 12 års jubileum och passade på att släppa sina senaste siffror. Med hjälp av en statistisk algoritm (de räknade inte de faktiska länkarna mellan användarna) så estimerade de att varje person av de dåvarande 1,59 miljarder användarna på Facebook var länkad till alla andra i ett genomsnitt på 3.57 människor (eller 4.57 steg). År 2008 och 2011 hade den siffran varit 4.28 respektive 3.74 människor. Enligt Facebook håller vi alltså på att bli mer sammankopplade, men vad innebär det egentligen?
Är alla verkligen så sammankopplade?
Idag (hösten 2020) har Facebook över 2,7 miljarder aktiva användare och om vi utgår från att trenden fortsatt borde människor alltså vara än mer sammankopplade med varandra. På Facebook det vill säga. För det är ju bara det som statistiken grundar sig på, inte hela världens befolkning som idag är på över 7,8 miljarder. Det är ett rätt stort svart hål. Vilka är det dessutom som använder sig av Facebook? Enligt en undersökning så är det övervägande fler unga, och kvinnor, som använder tjänsten. Det här är inte heller något nytt.
När Judith Kleinfield gick igenom Stanleys experiment så fann hon en allvarlig och uppenbar brist – de tog inte hänsyn till etnicitet och klass. I ett av Stanleys senare undersökningar hade ljushyade människor i Los Angeles fått i uppgift att försöka nå både ljus- och mörkhyade människor i New York. 27 procent av de ljushyade till ljushyade länkarna nådde fram, men endast 13 procent av de som var från ljushyade nådde till mörkhyade.
En annan undersökning som gjordes på 60-talet hade bett människor i Ohio, USA, från låg-, medel- och höginkomsttagare att försöka nå människor i Los Angeles. Medan mellan- och höginkomsttagare lyckades nå sina mål oavsett deras inkomst, så lyckades låginkomsttagare bara nå andra i samma ekonomiska klass. En etnisk och ekonomisk barriär finns där, menade Judith, och tyckte Stanleys optimistiska vision av en universell familj var en utopi.
”We live in a world where social capital, the ability to make personal connections, is not widespread and more apt to be a possession of high-income, white people or people with exceptional social intelligence.”
Judith Kleinfield
Konsekvenserna av Six Degrees of Separation
Även fast Small World-effekten inte är så jämlik som Stanley trodde så råder det inte längre någon tvekan: vare sig det är fyra, sex eller åtta steg, så är vi alla mer sammankopplade med varandra än vad man kan tro. Nätverksteoretiker som Duncan och Jon Kleinberg tvärtom varnar för att det är något vi borde vara medvetna om då small-world effekten kan ha stor betydelse för att exempelvis förklara hur sjukdomar sprider sig.
En konsekvens av en sammankopplad värld är ju att vi på gott och ont alla sitter i samma båt, vilket kan vara väldigt svårt att greppa. Vi människor klarar nämligen inte av att ha så många sociala kontakter, vi är begränsade av Dunbars tal. Vi bryr oss om våra vänner och bekanta, men alla som är över två steg bort är bara en främling för oss. Vi har svårt att ta in eller förstå den påverkan vi gör på världen bortom vår omedelbara sociala krets.
Det är därför som covid-19-pandemin snabba framfart kom som en chock för så många i västvärlden när den slog till i Kina i slutet av 2019. Östasien var ju så långt bort! Mindre än tre månader senare hade större delen av världen stängt ned. Det här var inte heller något nytt, redan för hundra år sedan nådde den spanska sjukan alla världens kontinenter (utom Antarktis) inom två år. Vad som är nytt är hur snabbt det gick och hur nära vi nu är varandra.
Vi har ett eget ansvar
Vi är alla sammankopplade. Världen är mindre än vad vi kan greppa. Teknologin har skapat en värld där vi idag kan flyga hela jorden runt på ett par dagar eller ha tusentals “vänner” på sociala nätverk. Lägg till ett internetliv som styrs av våra oftast omedvetna filterbubblor och resultatet är en värld som kräver mer av oss. Vi behöver bli mer medvetna, och ta mer eget ansvar. För det vi gör, det påverkar inte bara våra närmaste, utan sex steg bort så påverkar det alla på vår planet.
“As humans, we’re not really good at appreciating the consequences of exponential growth. We’re not aware that the actions we take are rippling outward with a kind of frightening velocity. […] We’re playing this very wild social experiment with ourselves where we have now become this global network. We don’t know what we’re doing.”
Jon Kleinberg
Exempel och tips
- Duncan J. Watts släppte år 2004 boken Six Degrees där han går in på djupet och ger exempel på komplexa sammankopplade nätverk.
- Spelet Six Degrees of Kevin Bacon uppfanns av tre amerikanska studenter som en lek på konceptet. Målet är att koppla en skådespelare till Kevin Bacon via inte mer än sex andra skådespelare.
- Det sociala nätverkstjänsten LinkedIn använder sig av Six Degrees-idén och skriver ut hur många steg, från 1 till 3, bort en person är från en själv: 1 steg innebär att man är direkt kopplade.
- I slutet av februari 2018 lanserade Jacob Wenger sajten SixDegreesOfWikipedia.com. Med hjälp av sajten kan du hitta med hur många länksteg två artiklar kan kopplas till varandra. En månad in av att tjänsten varit igång så meddelade sajten att av alla sökningar som dittills gjorts, så var genomsnittet ca 3 steg.
- Jorden runt på 6 steg var ett svenskt TV-program som visades 2015-2016 i Kanal 5 med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson som programledare. Programmets idé var att Filip och Fredrik skulle prova om teorin Six degrees of separation verkligen fungerar genom att slumpmässigt välja en främling och koppla ihop denne till utvald kändis med max sex steg, och inom en veckas resande.
Källor
“Demographics of Key Social Networking Platforms”. Pew Research Center. 9 januari 2015.
Dodds, Peter Sheridan & Muhamad, Roby & Watts, Duncan J. “An Experimental Study of Search in Global Social Networks”. Science. 8 augusti 2003.
Edunov, Sergey & Duik, Carlos Greg & Onur Filiz, Ismail & Bhagat, Smriti & Burke, Moira. “Three and a half degrees of separation”. Facebook. 4 februari 2016.
Gurav, Onkar. “What are 1st, 2nd and 3rd connections in LinkedIn?”. 3 november 2015.
Kleinfeld, Judith. ”Six Degrees: Urban Myth?”. Psychology Today. 1 mars 2002.
Leskovec, Jure & Horvitz, Eric. “Planetary-Scale Views on an Instant-Messaging Network”. Juni 2007.
MacMillan, Thomas. “The Classic Study That Showed the World Is Smaller Than You Think”. The Cut. 14 mars 2018.
Milgram, Stanley. “The Small World Problem”. 1967.
Milgram, Stanley & Travers, Jeffrey. “An Experimental Study of the Small World Problem”. 1969.
Nelson, Libby. “6 degrees of separation is too much — Facebook says we’re all 3.5 degrees apart”. Vox. 4 februari 2016.
“Number of monthly active Facebook users worldwide as of 2nd quarter 2020”. Statista.