Nästan allt vi känner till om mänskligt beteende och psykologi grundar sig på studier av amerikanska universitetsstudenter. Det var bomben som tre forskare släppte när de publicerade en undersökning år 2010. Fenomenet kallade de för W.E.I.R.D., då testpersonerna nämligen nästan alltid var västerländska, utbildade, och från industrialiserade, rika och demokratiska länder. Och problemet var rejält.
TED Talks om hur självkänsla är källan till ett lyckligt liv och click bait-rubriker om att sperma är ett effektivt antidepressivt medel eller att män är roligare än kvinnor. Nästan dagligen möts vi av forskningsresultat som lyfts fram som sanningar om människans psykologi. Problemet är att majoriteten av den forskningen är gjord på ett väldigt liten och rättare sagt udda del av jordens befolkning.
Psykologin var skev. Det proklamerade psykologen Jeffrey Arnett högljutt när han år 2008 publicerade en artikel med titeln The Neglected 95%. Jeffrey hade gått igenom studierna som publicerats i American Psychological Associations journaler och upptäckt att majoriteten av dem handlade om amerikaner, vilka utgör endast 5% av jordens befolkning. De övriga 95% ignorerades. Det här skulle inte vara ett så stort problem om inte psykologerna dragit generella slutledningar utifrån sina otroligt begränsade undersökningar.
It is difficult to imagine that biologists, for example, would study a highly unusual 5% of the world’s crocodile population and assume the features of that 5% to be universal.
Western Educated Industrialized Rich Democratic
Tre psykologer på University of British Columbia, Kanada, bestämde sig för att göra en djupare undersökning av exakt vilka egentligen som psykologisk forskning baseras på. Resultatet, som fick den fyndiga titeln The Weirdest People in the World?, publicerades år 2010. I den visade Joseph Henrich, Steven J. Heine och Ara Norenzayan att det fanns en systematisk partiskhet inom psykologiska studier att använda deltagare som var vad de kallade för WEIRD (Western, Educated, Industrialized, Rich, Democratic). När de tre tittade på vilka som använts som testpersoner i psykologiska studier fann dem att:
- Hela 68% av alla deltagarna var från USA, medan
- 96% av alla deltagarna kom från västerländska industrialiserade länder (Europa, Nordamerika, Australien, Israel)
- Av de amerikanska deltagarna så var hela 67% av dem psykologstudenter
- 99% av de som utförde studierna i sig kom dessutom från något av WEIRD-länderna, medan
- 73% av dem bodde i USA
Det här betydde å ena sidan att det var 4000 gånger mer troligt att en slumpmässig amerikansk universitetsstudent skulle blir utvald att delta i en studie än en slumpmässig icke-västerländsk person. Å andra sidan betydde det att hela 96% av deltagarna kom från länder som endast utgör 12% av jordens befolkning.
En av anledningarna till det är att psykologi är ett oerhört populärt forskningsområde i USA.
- 70% av alla psykologistudier härstammar från amerikanska institut
- Jämfört med 37% för studier inom kemi
- De topp 4 länder med flesta psykologistudier är dessutom engelsktalande
Värst av allt är att trots den otroligt begränsade testgruppen så lyfter forskarna väldigt sällan fram detta när de presenterar sina resultat. Utan de utgår från att resultaten är universella. Det här, menar Henrich & Co, är inte alltid sant. Tvärtom så sticker WEIRD-människor ofta ut från mängden.
Västerländsk vs Österländsk
Några år tidigare hade en undersökning gjorts på hur uppfattningen av självkänsla skilde sig åt mellan amerikanska och japanska studenter. Det visade sig att japanska och nordamerikanska studenter reagerade rejält annorlunda på misslyckande. Om japanska studenter fick veta att de låg dåligt till i skolan så fick det dem att studera hårdare för att undvika dåliga betyg, medan nordamerikanska studenter var mer benägna att ge upp. Däremot studerade nordamerikanska studenter hårdare när de fick höra att de låg bra till, så att de kunde få ett bra betyg, medan japanska studenter istället då var mer benägna att studera mindre.
Det här menade man grundade sig i att USA var ett individualistiskt land. Där belönas man ifall man sticker ut, inte är bara en i mängden. Därför fokuserar man på det man är bra på, så att man kan bli bäst. Japan å andra sidan är mer kollektivistiskt, där det är viktigare att tillhöra gruppen. Då ligger fokus istället att bli bättre på det man är dålig på. Att inte vara sämre än gruppen i stort. Det här har även visat sig i skillnader i Dunning-Kruger-effekten. Fokus på självkänsla är så ovanligt i Japan att ordet i sig är importerat från engelskan, de hade inget eget som hade en positiv association över sig. Att säga till någon att “bara du tror på dig själv så kommer du klara vad som helst” funkar alltså bara i västerländska länder. Då blir det självfallet väldigt skevt ifall psykologiska studier av exempelvis självkänsla endast utgår från amerikaner.
Koloniserar världen med psykisk ohälsa
I sin bok Crazy Like Us argumenterar Ethan Watter för att USA inte bara exporterar snabbmat, populärkultur och kapitalism, utan även psykisk ohälsa. USA är världsledande i att generera nya psykologiska behandlingar och teorier om det mänskliga psyket. Det är de som kategoriserar diagnoser och definierar vad som är psykisk ohälsa och inte. Problemet är att de sedan menar att detta gäller för alla över hela världen, trots att det baseras på undersökningar som gjorts endast på amerikaner. Vilket, enligt Ethan, fått till konsekvens att diagnoser som är framträdande hos amerikaner spridit sig likt en pandemi över hela världen. Genom att introducera det amerikanska sättet att behandla psykisk ohälsa på så sprider USA samtidigt sjukdomarna. De koloniserar världen med sin ohälsa och får alla att må dåligt på samma sätt som dem.
Konfirmationsbias och kulturell blindhet
Så varför ser det ut som det gör? En av orsakerna är att amerikanska universitetsstudenter är lättillgängliga, dessutom billiga. Ibland gratis till och med. Många studenter deltar i studier som ett sätt att bättra på betyg. En annan, mer allvarlig, orsak är en kombination av kulturell blindhet och vad som inom psykologin kallas för konfirmationsbias. De som gör studierna är själva WEIRD, de tillhör samma grupp som den de undersöker. De ser på världen på liknande sätt och de kommer därför föredra resultat som matchar deras egna förväntningar, även fast bevisen kanske är svaga eller till och med obefintliga. Därför tolkar de resultaten också som universella för det stöder vad de redan vet. Det här sker oftast helt omedvetet. De är helt enkelt blinda, kulturellt.
WEIRD är fortfarande normen
Tyvärr har inte mycket förändrats sedan Henrich & Co myntade sin citatvänliga akronym. När tre andra forskare år 2018 bestämde sig för att göra en uppföljning och se ifall studierna blivit bättre så upptäckte de till sin besvikelse att inte en enda av dem innehöll testpersoner från Afrika, Mellanöstern eller Latinamerika. I inte mindre än 23.4% av studierna var det inte ens tydligt var deltagarna kom ifrån!
Att det finns universella psykologiska egenskaper och fenomen som stämmer för mänskligheten i stort är det ingen tvekan om. Men hur påverkas egentligen vår syn och förståelse av människan ifall forskningen nästan uteslutande görs på amerikanska tonåringar? En sak är i alla fall säker, om du ser en click bait-rubrik som hävdar att stökiga människor är mer kreativa, penisstorlek spelar roll eller att choklad är nyttigt, kan det vara en god idé att kolla upp vilka studierna har utförts på. Förmodligen var dem rätt udda.
Källor
Heine, Steven J. & Henrich, Joseph & Norenzayan, Ara. ”The weirdest people in the world?”. Cambridge University Press. 15 juni 2010.
Jensen Arnett, Jeffrey. ”The Neglected 95% Why American Psychology Needs to Become Less American”. American Psychologist. November 2008.
McRaney, David. ”055 – WEIRD People – Steven J. Heine.” You Are Not So Smart [Podcast]. 4 augusti 2015.
Rad, Mostafa Salari & Martingano, Alison Jane & Ginges, James. ”Toward a psychology of Homo sapiens: Making psychological science more representative of the human population”. 5 november 2018.
Watters, Ethan. ”Crazy Like Us”. 2011.