The Dorito Effect

Naturligt har människor, precis som andra djur, en biologisk smakpalett som ser till att vi får i oss allt vår kropp behöver för att må bra. Samtidigt så pumpar matindustrin ut miljoner ton fejkade smaker, vilket förvirrar våra kroppar och får oss att äta av sådant som är dåligt för oss. Mark Schatzker kallar det för The Dorito Effect och anger det som anledningen till den fetmaepidemi som sker på global nivå idag.

Mark Schatzker är en matfantast som länge stört sig på att grönsaker köpta i butik inte alls smakar lika mycket eller bra som det en gång gjorde. Samtidigt så finns det mer smaker än någonsin att tillgå, men det är fejkade smaker. År 2015 släpper han boken ”The Dorito Effect” där han försöker komma på vad som har hänt med vår mat, hur den blev som den blev och slutligen – om det fortfarande finns något hopp om den.

Experimentera med barn

I juni 1939 kliver barnläkare Clara Marie Davis från Chicago fram till podiet på Montreals Windsor Hotel och börjar berätta för gästerna på den 70:e årsträffen för Canadian Medical Association om vad som förmodligen är världens, längsta och mest ambitiösa dietexperiment. Efter föreläsningen publiceras hennes resultat i organisationens journal i en artikel med titeln “The self-selection of diets by young children”.

Davis hade övertalat tonårsmödrar och änkor att låta henne fostra deras barn i ett antal år. Totalt 15 barn, mellan sex och tolv månader gamla, som aldrig hade utsatts för vanliga livsmedel i vuxenlivet blev en del av hennes experiment. Under sex år lät hon barnen äta vad de önskade, i vilken ordning som helst, från en lista med 34 livsmedel, som bl.a. innehöll vatten, potatis, majs, korn, nötkött, lamm, morötter, rovor, persikor, äpplen, fisk, apelsinjuice, bananer, mjölk och kål. Hon tillät dem att välja precis vad de ville och hur mycket av det de ville, utan påverkan från vuxna. Hon mätte varje mängd äten mat och räknade alla barnens intag av kalorier, kolhydrater, fetter och proteiner.

Vid den här tiden var den vetenskapliga synen att barn led av grav näringsidioti, de förstod inte vad som var bäst för dem. Davis mål var att undersöka vad bebisar, som gick från bröstmjölk till solid föda, skulle äta om det helt var upp till dem. Från början åt de av allting, men över tid så började alla utveckla sina egna favoriter. Mot experimentets slut hade alla barn en balanserad diet och var både väldigt friska och hälsosamma. ”Self-Selection” kallade Davis det och hennes experiment kom att omkullkasta näringsforskningen helt. Även fast Davis eget forskningsmaterial försvann innan de hann analyseras av andra forskare så har samma resultat senare studerats i bl.a. getter och kalvar.

Vår naturliga smakpalett

Hela tesen som driver Schatzkers bok är vad Davis kom fram till: att vi, precis som getter, flugor, apor, har en ingrodd smakpalett som ser till att vi får i oss allt vår kropp behöver för att må bra och skydda sig mot gifter och bakterier. Smakpaletten grundar sig i en lika djupt motiverande som bristfällig motor – känslor. När kroppen har ett behov så blir vi sugna på just botemedlet, som kommer smaka bättre på grund av det.

Flavor all comes down to one thing: feelings. Animals desire particular foods. A sheep infected with a parasite experiences a need state for a flavor that will make it energetic and lively once again. The quest for deliciousness is the fuel that powers the behavior, the god that breathes life into the machine. Animals eat what they need because what they need tastes good.

I naturen, menar Schatzker, kommer smak aldrig utan näring. Smakens syfte är att hjälpa oss äta rätt och få i oss det vi behöver. Våra kroppar lär sig att dra samband mellan smaker och de fysiologiska svaren de signalerar.

Orsaker till The Dorito Effect

Problemet är att det vi äter är fejk. Schatzker listar olika anledningar till vad han kallar för The Dorito Effect:

  • Utspädning – Industrialiseringen av mat har fokuserat på kvantitet och utseende, med smak som förlorare. Tomater, jordgubbar, broccoli, vete, majs och mer: alla grodda för storlek, växthastighet, skadedjursbeständighet, hållbarhet, utseende – inte smak.
  • Falsk variation – Vi suktar naturligt efter variation i vår mat – det är ett av naturens sätt att försäkra sig om att vi får i oss allt vi behöver. Falska smaker gör att mat som är näringsmässigt väldigt lika, verka mer olika än de faktiskt är, och vi får i oss för mycket av det.
  • Förvirring mellan smak och näring – Så många av de livsmedel vi överkonsumerar – raffinerade kolhydrater, hög fruktos majssirap, socker, tillsatt fett – skulle inte vara välsmakande utan syntetisk smak. Vi vrakar oss i dem eftersom de smakar som något de inte är.

Everything, in the end, is toxic. Even water and oxygen can kill you. It is all a question of dose. And that’s the other problem with Doritos, soft drinks and other Doritoesque foods. They’re too nontoxic. They are so nontoxic that there’s nothing limiting intake, so we overconsume them and, over time, all that fat, sugar, and carbs ends up becoming toxic.

Smaksökande djur

Smakfabriker pumpar ut kemiskt begär i miljontals ton per år som sprejas, sprutas och injiceras i vår mat och tack vare utspädning så smakar också allt detta fejk mer än den verkliga varan. Vi har en hel bransch som har lärt sig att efterlikna smakerna av näringsrik mat. Mycket av de onyttigheter vi överkonsumerar skulle inte vara ätbara utan syntetiska smaker, vi äter dem för att de smakar som något de inte är. När vi äter det, luras våra system att vi får näring när allt vi får är kalorier. Eftersom vi behöver vitaminer och mineraler driver våra kroppar oss för att äta mer av samma mat på jakt efter dessa nödvändigheter. Vilket är anledningen till att vi kan vraka i oss mängder av onyttigheter, kroppen tappar inte suget eftersom vi inte har uppfyllt dess krav på vitaminer, mineraler och fibrer.

Människor är smaksökande djur. Njutningen vi får av mat är en av våra starkaste drifter. I naturen finns det en koppling mellan smak och näring. Syntetiska smaker rubbar denna koppling. Det här är The Dorito Effect.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.