The Mandela Effect

Är du en av de som är helt övertygad om att Humphrey Bogart säger “Play it again, Sam” i Casablanca, att Nya Zeeland ligger norr om Australien eller att Nelson Mandela egentligen dog i fängelse på 1980-talet? Då upplever du ett fenomen som fått namnet The Mandela Effect.

I avsnittet “The Lost Art of Forehead Sweat” (S11E04) av tv-serien “Arkiv X” möter Mulder och Scully på en man som hävdar att de känner honom. De minns dock inte detta eftersom någon försöker radera hans existens. Som bevisning nämner han Mulders minne av ett Twilight Zone-avsnitt, som inte visar sig existera. En diskussion uppstår om huruvida detta är ett fall av Mandela-effekten, eller som den mystiske mannen kallar det: Mengele-effekten.

Förutom att vara sjukt underhållande så är avsnittet också det yttersta beviset på att Mandela-effekten har nått en ny nivå av kulturell spridning. Och tänka sig att allt började med en kvinna som ironiskt nog hållit onlinekurser för spökjägare.

När dog egentligen Nelson Mandela

I slutet av 2009 befinner sig den självutnämnda paranormala konsulten Fiona Broome, tillsammans med en handfull andra människor, i ett “green room” på popkultmässan Dragon Con i USA. Under samtalet dyker Nelson Mandela upp som ämne och Fiona bekänner att hon trodde att han var död. Mässans säkerhetsansvarig, som endast benämns med titeln “Shadow”, flikar in att även andra minns att Mandela tragiskt dog i Sydafrikanskt fängelse i slutet av 1980-talet. Trots att han då fortfarande var vid liv (han dog först 2013).

Vem som faktiskt myntar “Mandela-effekten” är lämnat till historiens vävnader, men eggad av en av sina redaktörer startar Fiona en hemsida om fenomenet. De första åren är tonen rätt lättsam. Folk skickar mail och lämnar kommentarer med sina egna anekdoter om minnen som inte korrelerar med verkligheten. Mandela-effekten blir ett paraplynamn för när en grupp människor, utan någon anknytning till varandra, alla minns en detalj eller händelse annorlunda. Oftast är det något trivialt, som när en kändis ska ha dött, hur något stavas, geografiska placeringar eller citat.

Virala björnar förvirrar

Så exploderar plötsligt ämnet. Året är 2015 och namnförvirringen kring The Berenstain Bears har blivit viralt. På Reddit, YouTube och även på TV och radio så pratas det om Mandela-effekten. Det visar sig att det är rätt vanligt att människor kollektivt minns tokigt om samma sak. Och internet som sin vana trogen är redo med fantasirika förklaringar och “sanningar”.

Självklart är Fiona själv en av dessa. På sin sajt (som sedan dess har skrapats från internet) skriver hon att Mandela-effekten är ett bevis på att människor erfar händelser från en annan verklighet. Fenomenet är inte någon konspiration utan parallella verkligheter som vi skiftar mellan utan att vara medvetna om det. Varje gång hon nämner ett exempel på Mandela-effekten poängterar hon därför alltid att det rör sig om ”in this reality”.

Den andra mest populära teorin är att vi befinner oss i en virtuell verklighet, likt The Matrix eller en Holodeck i tv-serien “Star Trek: The Next Generation”, och att Mandela-effekten är buggar i systemet. Sedan skulle det inte vara ett internetfenomen på riktigt utan att det självfallet finns en teori som förklarade det hela som en konsekvens av tidsresande.

Hur psykologerna förklarar det

Logiska förklaringar finns det en hel del av. Många psykologer anger konfabulation som den troligaste förklaringen, en term som beskriver hur vårt omedvetna kan skapa nya falska minnen. Sajten The Conversation listar ett flertal exempel på experiment som visar hur minnen kan fabriceras eller förändras. En annan bra vidareläsning är av SEO-managern Marshall Malone som skrivit en genomgång av fenomenet, inklusive en lista på psykologiska förklaringar som konfirmationsbias.

Enligt vissa konspirationsteoretiker så är effekten ett resultat av att forskningsorganisationen CERN, som egentligen är en satanisk sekt, i hemlighet försöker öppna en portal till en annan dimension med hjälp av sin Large Hadron Collider. I en liknande teori är kvantdatorer orsaken till Mandela-effekten, efter att de använts för att sammanfoga två parallella universum. Självklart är nazister inblandade.

Runtom i världen finns det tusentals som svär på både den ena och den andres grav att de minns totalt felaktiga saker med perfekt klarhet. Mandela-effekten är ett exempel på hur falska minnen, felaktiga nyhetsrapporteringar och photoshopade bilder kan bli en del av vår kollektiva verklighet. Internet har ju dessutom en väldokumenterad förmåga att förstärka detta genom att sprida falsk information. Sanningen är helt enkelt att våra minnen inte är vidare pålitliga.

Exempel på Mandela-effekten

Är du en av dem som varit övertygad om något som sedan inte visat stämma alls med hur du mindes det?

Här är en lista på vanliga exempel på Mandela-effekten:

Bogart säger inte “Play it again, Sam”.
I filmen Casablanca från 1942 så ber Humphrey Bogart och Ingrid Bergman pianisten Sam på Rick’s Bar att spela deras låt. Men repliken är inte ”Play it again, Sam” som många tror, utan kort och gott ”Play it, Sam”. En anledning till att många minns fel kan vara Woody Allen-filmen från 1972 som hade just titeln ”Play It Again, Sam”.
“Luke, I am your father”.
I Star Wars: Episode V – The Empire Strikes Back (1980) så yttras en av filmhistoriens mest kända repliker: ”Luke, I am your father”. Problemet är att Darth Vader aldrig sa det, den rätta repliken är faktiskt ”No, I am your father.”
Mirror, mirror on the wall
Få Disney-repliker har citerats så ofta som ”Mirror, mirror on the wall” från deras första långfilm Snövit från 1939. Tyvärr så är citat helt fel då den korrekta ramsan går: “Magic mirror on the wall.”
Sex AND the city
Ett vanligt missminne är att människor tror att den populära tv-serien hette ”Sex IN the City” och inte ”Sex AND the City” som är dess verkliga titel.
Placeringen av Nya Zeeland
Förvånansvärt många minns det som att Nya Zeeland ligger nordost om Australien, och inte sydost. Vissa minns det till och med som att Kiwi-landet ligger väster om Australien.
Sinbad som ande
Ett populärt exempel på Mandela-effekten är att skådespelaren Sinbad på 90-talet ska ha spelat ande i en film med titeln Shazaam. Inget av det har hänt. Basketspelaren Shaquille O’Neal spelade dock en ande i filmen Kazaam från 1996.
Nicke Nyfiken har en svans
Nej, den lilla apan Nicke Nyfiken har faktiskt ingen svans. Trots att en mängd människor kan svära på att motsatsen är fallet.

Svenska exempel på Mandela-effekten

Claes Ohlson
En del minns det som att butikskedjan en gång hetat Claes Ohlson, men den har alltid hetat Clas Ohlson, döpt efter dess grundare med samma namn.
”Det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk”
Det här är omdiskuterat huruvida det är faktiskt är ett exempel på Mandela-effekten eller inte. Enligt Aftonbladet och en bok av Lasse Anrell ska Arne Hegerfors ha yttrat detta citat under fotbolls-VM 1994, eller 1990. Minnena går isär. Till och med Arne Hegerfors själv tror sig minnas ha sagt det, men ingen har lyckats hitta bevis på att det faktiskt har skett. På Flashback finns det till och med en hel tråd dedikerad åt detta. Tråden har idag över 3600 inlägg och blivit läst över en halv miljon gånger, men trots gediget grävande har inga bevis ännu hittats på att det inte är ett fall av Mandela-effekten.
Denniskorv
Trots likheten med den tecknade figuren så har Scan’s Hot Dogs-korvar aldrig hetat Denniskorvar. Istället är det ett fall där ett smeknamn i folkmun blivit så etablerat att Mandela-effekten uppstått.